Ibland så kanske man bara ska strunta i att tänka och bara se vart allt leder?

Har hittat tillbaka till den finaste ön som finns. Det är här en själ alltid kommer att finnas och det spelar ingen roll var i världen man befinner sig, det är just denna ö som alltid kommer att vara ens hem. Det är hit man beger sig för att ladda upp de mentala batterina, det är här man hittar tillbaka till den man är egentligen.

Den trygghet som finns här önskar jag ibland att alla skulle ha fått upplevt, den är känslan av att det finns ingen ondska som kan komma hit. Att försöka förklara hur vacker denna holme är när sommaren har kommit hit går inte att förklara med ord, eller hur det känns att sitta på en bergsklack och titta ut över vattnet när solen sakta beger sig ner. Allt detta är jag så otroligt glad över att jag har fått uppleva.

Där som sädesfälten böja sig för vinden
och där mörkgrön granskog lyser bakom den,
står den röda lilla stugan invid grinden
som i forna dagar var mitt barndomshem.